Vi undersöker hur språkminoriteter i Finland kommer åt, använder och producerar flerspråkig information. Möjligheten att få begriplig information och kommunicera med andra medlemmar i samhället är en förutsättning för samhälleligt deltagande och epistemisk kapacitet. Vårt första forskningsmål är att undersöka hur språkminoriteter, särskilt ukrainsk- och ryskspråkiga, använder digitala medier och exempelvis maskinöversättning som redskap för tillgång till information och växelverkan. Vårt andra forskningsmål är att undersöka vilken roll flerspråkighet och maskinöversättning spelar i journalistiskt arbete. Vår forskning bidrar till att bygga en helhetsbild av informationstillgångens betydelse och översättningsalgoritmernas roll som vardagliga stöd för språkminoriteter.

Vi analyserar strukturerna i kommunikationsströmmar mellan medborgare, politiska grupper och institutioner och försöker identifiera de stunder, problem och logiker som skapar epistemiska risker, som exempelvis polarisering och desinformationskampanjer. Trots att dessa problem kan bero på politiska identiteter och spänningar kan de förstärkas genom algoritmer och manipulation av utomstående aktörer. Vi fokuserar på hur en polariserad kommunikationsmiljö begränsar individers epistemiska förmågor, skadar spridningen av fakta och försvagar samhällets motståndskraft mot framtida utmaningar. Genom nätverksanalys undersöker vi tre epistemiska risker: hybridpropaganda, tillspetsad polarisering och ifrågasättande av experters epistemiska auktoritet. Vi utvecklar nya metodologiska verktyg och arbetar tillsammans med politiska aktörer och journalister för att skapa verktyg för att identifiera och bekämpa epistemiska risker.

Vi undersöker hur förändringar i kommunikationsmiljön påverkar tilliten till medieaktörer och deras auktoritet. Vi undersöker också hur samhällets epistemiska kapacitet och byggandet av tillit till journalistiska medier kan stödas. Med hjälp av enkät- och intervjumaterial granskar vi mediebranschens uppfattningar om sitt ansvar för att stöda samhällets epistemiska kapacitet och om framtida hot mot journalistik. Genom intervjuer och text- och nätverksanalys granskar vi både olika folkgruppers och ”mot-experters” känsla av misstro mot traditionella medier. Vi producerar ny kunskap om vad misstron som tidigare forskning har konstaterat beror på och med vilka metoder mot-experter bygger sin epistemiska auktoritet. Tillsammans med medieaktörer granskar och utvecklar vi journalistisk praxis och innovationer. Vi utvärderar utvecklingen av nya professionella uppsättningar av normer för att stöda tilliten mellan journalistiken och dess publiker. I samarbete med våra partner fokuserar vi särskilt på public service-uppdraget i en föränderlig kommunikationsmiljö (YLE), förnyandet av journalistreglerna (ONM), trakasserier mot journalister (Jokes), främjandet av mångfald i journalistiska innehåll (Vikes) och mätandet av mångfald (YLE).

Vi granskar utvecklandet av epistemisk kapacitet i samhällsdiskussionens författningar, politiska program och nätverk samt inom samhällsteori. Vi producerar kritisk analys av hur politik- och författningsdiskussionen som berör epistemiska rättigheter hänger ihop med idéhistorisk utveckling och hur denna diskussion bemöter utmaningen av nya omständigheter (internationalitet, nya aktörer). Vi upprätthåller en situationsbild av hurudan kritisk diskussion som förs om dessa frågor i olika länder och akademiska traditioner. Vi undersöker empiriskt de uppfattningar hos aktörer inom finska politiska nätverk som anknyter till politiska linjer, processer och intensiva tvister i offentligheten som är viktiga för epistemisk kapacitet och rättigheter. I fallstudier som bygger på intervjuer och den offentliga diskussionen undersöker vi dessutom hur tillämpningen av internationella politiska diskussioner och författningar sker i Finland.